Europaparlamentet beslutade i juni att arbeta för ett förbud mot massansiktsigenkänning, som används för identitetsverifiering och mäter de unika ansiktsdragen av en specifik bild.
Den nya europeiska lagen om artificiell intelligens, som kommer att gå in i förhandlingar senare denna månad, bygger på Europeiska kommissionens förslag från april 2021, som sätter upp normer för säkerhet och grundläggande rättigheter, och kommer även att fastställa strikta regler för användningen av artificiella språkmodeller som ChatGPT. “AI har väckt ett antal etiska, kontroll-, innovations… och behovsfrågor om att skapa rätt rättslig ram”, sa Europaparlamentets talman Roberta Metsola.
Ledamöterna vill skilja vilka system som ska klassas som “hög risk” och vilka som ska förbjudas. Skyddet av personuppgifter spelar en viktig roll i förslaget. De vill lägga in ett veto mot biometriska identifieringssystem på avstånd, vare sig i realtid eller inte, i offentliga utrymmen, samt mot känsloigenkänning.
Europeiska folkpartiet, lett av Manfred Weber, lade fram ett ändringsförslag – som avslogs i plenum – som skulle tillåta brottsbekämpande myndigheter att använda biometriska igenkänningssystem, som ansiktsigenkänning, vid försvinnanden eller terrorattacker på offentliga platser “i realtid”. EKR argumenterade att det skulle hota individuell frihet och omvandla staterna till en “polisstat med dystopi”.
NGOs misstänker Bryssel för att använda AI för ansiktsigenkänning
Nederländska och franska NGOs har uppmanat till att avslå användningen av AI-driven ansiktsigenkänningsteknik i EU. Dessa NGOs misstänker att Brysselpolisen har använt tekniken i flera månader.
Motståndarna till tekniken argumenterar att den kränker medborgarnas rätt till anonymitet i offentliga utrymmen, mötesfrihet och demonstrationsrätt. De hävdar också att insamlingen av sådan personlig data kan underlätta hacking och exploatering av dessa uppgifter av hackare.
