Det finns ett nytt AI-genererat nyhetsprojekt som syftar till att automatisera några av de uppgifter som traditionella journalister utför. Enligt Channel 1_Ai X-konto kan denna teknik skapa nyhetsinnehåll snabbare och mer effektivt än mänskliga reportrar. Den kan också analysera stora datamängder och identifiera mönster som människor kanske inte kan upptäcka.
Föreställ dig en verklighet där de dagliga nyheterna inte skapas av en flitig journalist som arbetar sena nätter, utan av en avancerad maskin med förmågan att bearbeta terabyte med information på ett ögonblick. Detta är inte en scen från en science-fiction berättelse, utan en uppkommande verklighet inom det ständigt utvecklande journalistikområdet.
Det är dock viktigt att notera att AI-genererade nyheter inte kan ersätta mänskliga journalister, åtminstone inte ännu. Snarare är det ett verktyg som kan användas för att stödja arbetet hos mänskliga reportrar. Medan AI-genererade nyheter kan leverera snabba, tillförlitliga och objektiva innehåll, kan de sakna den kreativitet, empati och kritiska tänkande som människor besitter.
En av de betydande påverkan av AI på journalistik ligger inom innehållsutveckling. AI-algoritmer blir alltmer sofistikerade i att skapa skriftligt innehåll och kan snabbt och effektivt skapa nyhetsartiklar, rapporter och sammanfattningar.
Enligt förespråkare kan AI-automatiserade innehållsutvecklingsverktyg, styrda av algoritmer för naturlig språkbearbetning (NLP), filtrera genom stora mängder data för att generera sammanhängande och kontextuellt relevanta nyhetsberättelser. Ändå är NLP en omfattande process för att lagra, analysera och korrigera information, där människor arbetar timmar. Men i framtiden kan maskininlärningsalgoritmer hjälpa till att förutsäga trender och identifiera mönster, vilket ger journalister värdefulla insikter i framväxande berättelser.
Denna uppgift är en mycket kostsam affär, åtminstone i dagsläget. AI matas med data och kan kräva implementering av avancerade lösningar, såsom systematisk utdragning av nyhetshändelser och berättelser från omfattande strömmar av naturligt språktexter och tal. Det inkluderar också skapande och underhåll av exklusiva datamängder i berättelseformat, systematisk granskning av nyheters äkthet, introduktion av innovativa verktyg för att utforska och kontextualisera komplexa nyheter samt omfattande anpassning av nyhetsinnehåll och konsumentupplevelser.
Metoderna och verktygen som används i denna strategi kan visa likheter med de som används av regeringsnyhetstjänster, populära sökmotorer eller processer och verktyg som redan används av nyhetsorganisationer för finansproffs.
Eftersom journalistik alltid har varit berättande, introducerar dock AI:s uppkomst ett nytt kapitel inom datadriven journalistik. AI-verktyg excellerar i dataanalys och hjälper journalister att bearbeta stora datamängder och avslöja meningsfulla trender och korrelationer. AI-algoritmer är skickliga på att förstå individuella preferenser och beteenden.
Kännetecknad av ett forskningsdrivet tillvägagångssätt kräver denna strategi betydande kapitalinvesteringar och måste motiveras av förväntade avkastningar som ofta kommer från högkvalitativa abonnemang, i ett sammanhang där nyhetsföretag runt om i världen redan kämpar för att få människor att betala för att läsa digitala nyheter.
Dessa “techno-redaktionella” företag kanske inte passar bra med räckviddsbaserade nyhetsprodukter, men de har potential att etablera sig som betydande komponenter i ett informations-ekosystem där generativ AI är utbredd.
PRVCY-effekterna
Denna förmåga har möjliggjort för medieföretag att erbjuda personligt anpassat nyhetsinnehåll, skräddarsytt efter varje användares intressen. Genom att analysera användarnas läsvanor och preferenser kan AI kurera nyhetsflöden som passar deras specifika smak, och därmed skapa en upplevelse som mer syftar till att absorbera dina data och kontrollera dina vanor.
Framtida AI kan baserat på din onlineaktivitet generera falska nyheter. Här uppstår etiska betänkligheter och utmaningar. Användningen av AI i innehållsutveckling väcker debatter om din privata aktivitet och personliga intressen, äktheten och ansvaret för nyhetsberättelser.
Ett exempel är att förra året följde en skandal den mest ansedda webbplatsen i världen, Microsofts hemsida, även känd som MSN.com och Microsoft Start, som för miljontals människor världen över utgör en primär nyhetskälla.
År 2020 sa upp företaget sitt redaktionella team av journalister och började använda AI-genererat innehåll i sina nyheter, och resultatet är underhållande men oroande. Rapporteringen indikerar att det ökande beroendet av automatisering och artificiell intelligens hos Microsoft, istället för mänskliga redaktörer, kan ha orsakat spridningen av dessa falska och märkliga historier.
Ogrundade påståenden att president Joe Biden somnade under en tyst minut för offren av Maui-skogsbranden, en konspirationsteori som kopplar en ökning av Covid-19-fall till Demokratiska partiets manövrer inför ett val, och en dödsruna som beskriver en avliden NBA-spelare som “värdelös” kommer inte från obskyra hörn av internet – de sprids av Microsoft.
Integreringen av AI i journalistiken har väckt frågor om arbetsförskjutning, eftersom automatiserade system tar över vissa uppgifter. En mer optimistisk syn ser dock AI som ett samarbetsverktyg som förbättrar journalisters förmågor istället för att ersätta dem. Journalister kan använda AI för att automatisera rutinuppgifter och fokusera mer på djupgående forskning, analys och berättande.
Det är ganska säkert att många uppgifter inom nyhetsområdet antingen kommer att ersättas av AI eller bli meningslösa, men det är också säkert att många nya uppgifter kommer att uppstå. Självklart är det svårt i detta skede att förutsäga hur gamla och nya uppgifter kommer att flätas samman i individuella jobb, team och avdelningsfunktioner, och olika redaktioner kommer tydligtvis att hantera detta på olika sätt.
Ändå kan vi göra några kvalificerade spekulationer genom att använda de sannolika drivkrafterna för organisatoriska förändringar som utgångspunkt. God journalistik bör bevaras, medan vi samtidigt behöver vara mer vaksamma mot propaganda från falska, preferensanpassat innehåll.
Slutsats:
För nu bör vi lära från Microsoft och fortsätta lita på redaktörernas arbete för att minimera risken för falska nyheter. Ryn Pfeuffer, som arbetade intermitterande som konsult för Microsoft i åtta år, fick ett samtal i maj 2020 med nyheten att hela hennes team skulle få sparken.
Medan han skrollade igenom Microsofts hemsida för några veckor sedan sade Pfeuffer att den var oigenkännlig för portalen hon och hennes kollegor en gång kuraterade. Inte bara objektivt falska och avvikande historier presenterades på webbplatsen, utan även uppenbart hyperpartiska artiklar med rubriker som “Borde Amerika bli av med Biden för alltid?” och “En mörkare sida av katastrofen som utvecklas under Joe Biden” har fått betydelse.
Dessa berättelser som CNN observerat på Microsofts hemsida publicerades inte av trovärdiga och väletablerade nyhetsorganisationer utan kom istället från mindre webbplatser utan eller med knapphändiga uppgifter om vem som står bakom eller detaljer om deras redaktionella standarder. Nu kan vem som helst skapa en trendig historia eller nyhet endast med tillgång till internet.
Framtiden för journalistik är oupplösligt kopplad till framsteg inom artificiell intelligens. Medan AI fortsätter evolvera, ger det nya möjligheter för journalister och förändrar branschen samt hur nyheter skapas och konsumeras. Att finna en balans mellan att utnyttja AIs kraft och bevara journalistikens kärnvärden kommer att bli avgörande för att bemästra denna transformativa resa.
Att omfamna innovationer och samtidigt ta itu med etiska överväganden kommer att forma en framtid där AI och journalistik samexisterar för att leverera djupare, personlig anpassade och i rätt tid nyheter till en global publik.
